Då David utförde ett enkelt ärende för sin far åt sina bröder, hörde han den stolte skrytmånsen trotsa Israel, och blev upprörd i sitt innersta. Han var nitisk för den levande Gudens härar, som denne hädande skrytmåns trotsade. Han uttryckte sin harm över, att en hedning, som inte fruktade Gud, och inte erhöll sin kraft från Honom, på detta vis skulle hålla hela Israel i fruktan, och segra över dem.