Men folket ville icke ta emot Samuels råd, utan fortsatte att kräva en kung. ”Då sade Herren till Samuel: ’Lyssna till folket i allt de säger till dig. Ty det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem.” Första Samuelsboken 8:7. Här gav Gud det upproriska Israel det, som skulle visa sig vara en svår förbannelse för dem, eftersom de inte ville underordna sig Herren som härskare över sig. De tänkte, att det skulle vara hedersammare i andra nationers ögon, att de kunde säga: Hebréerna har en kung. Herren anvisade Samuel, att smörja Saul till kung över Israel. Han såg ädel ut, vilket passade Israels barns stolthet. Men Gud gav dem ett tillkännagivande av Sitt missnöje. Det var inte den tid på året, då de blev hemsökta med kraftigt regn åtföljt av tordön. ”Samuel ropade till Herren och Herren lät det åska och regna den dagen. Då greps folket av stor fruktan för Herren och för Samuel. Och allt folket sade till Samuel: ’Bed till Herren, din Gud, för dina tjänare, så att vi inte dör, eftersom vi till alla våra andra synder lagt det onda att vi har begärt att få en kung.’” Kapitel 12:18, 19. Samuel försökte att uppmuntra folket, fastän de hade syndat, ty om de från och med då hade följt Herren, skulle Han inte ha övergett dem, för Sitt stora namns skull. ”Det vare också fjärran från mig att jag skulle synda så mot Herren att jag slutade be för er. Jag vill i stället lära er den goda och rätta vägen. Se bara till att ni fruktar Herren och tjänar honom troget av hela ert hjärta. Ty se, han har gjort stora ting med er. Men om ni gör det som är ont, skall både ni och er kung förgås.’” Verserna 23-25.