Ofta vann han seger, och triumferade. Han ökade sin rikedom och storhet. Men hans ägodelar ägde ett inflytande, som ledde honom bort från Gud. Hans frestelser var många och starka. Till sist föll han till föga för de omkringboende kungarnas sedvanliga bruk, att ta sig flera hustrur, och han vigde sitt liv åt flergiftets onda utfall. Hans första fel var, att ta sig mer, än en hustru, och därigenom överge Guds kloka förordning. Efter att ha övergett det riktiga, röjdes vägen för större fel. De kungliga, avgudadyrkande nationerna betraktade det som en större ära och värdighet, att få många hustrur, och David betraktade det som en ära för sin tron, att ha flera hustrur. Men han fick uppleva den olycka, som denna ondska leder till, i form av den betungande disharmonin, rivaliteten och svartsjukan ibland sina talrika hustrur och barn.