I fallet med Uria och Batseba, var hans förbrytelse avskyvärd i Guds ögon. En rättvis och opartisk Gud varken tålde eller ursäktade dessa synder hos David, utan sände honom en tillrättavisning och allvarlig anklagelse genom Natan, Sin profet, som med levande färger tecknade och skildrade hans stora överträdelse. David hade blivit förblindad under sitt förunderliga avfall från Gud. Han hade ursäktat sitt eget syndiga handlande inför sig själv, tills hans uppförande tycktes godtagbart i hans egna ögon. Ett galet steg hade banat väg för ett annat, till dess hans synder fordrade en tillrättavisning från Herren, genom Natan. David vaknade upp som ur en dröm. Han märkte en förnimmelse av sin synd. Han sökte inte, att ursäkta sitt uppförande, eller dölja sin synd, liksom Saul gjorde; utan med ånger och uppriktig sorg böjde han huvudet inför Guds profet, och erkände sin skuld. Natan berättade för David, att Gud skulle tillge hans synd, på grund av hans ånger och ödmjuka bekännelse, och avvända en del av de hotande katastroferna, samt skona hans liv; likväl skulle han straffas, därför att han hade gett Herrens fiender tillfälle till bespottelse. Tillfället har gripits av Guds fiender, från Davids tid till vår egen. Skepticism har härjat inom kristenheten, och förlöjligat Bibeln på grund av Davids handlande. De icke troende påtalar saken med David för kristna, hans synd i fallet med Uria och Batseba, hans månggifte, och påstår, att David kallades för en person enligt Guds eget hjärta, och om Bibelns uppteckning är korrekt, har Gud rättfärdiggjort David för hans förbrytelser.