Guds ark var i filistéernas händer i sju månader. De hade besegrat israeliterna, och erövrat Guds ark, där de menade att deras makt låg, och trodde att de alltid skulle vara trygga, samt fruktade inte längre Israels härar. Men mitt uppe i deras glädje för framgången hördes det gråt runt om i landet och orsaken var Guds ark. Den blev buren från samhälle till samhälle i skräck, och utrotandet från Guds sida följde i dess spår, tills filistéerna blev helt rådvilla om, vad de skulle göra med den. De änglar, som ledsagade arken, skyddade den från all skada. Och filistéerna vågade inte att öppna kistan; ty deras gud Dagon hade drabbats av ett sådant öde, att de inte tordes röra den, eller ha den i närheten. De kallade på prästerna och spåmännen, och frågade dem, vad de skulle göra med Guds ark. De rådde dem till, att sända den åter till det folk, som den tillhörde, och bifoga ett kostbart slaktoffer, för då skulle de bli helade, om Gud godtoge offret. De skulle också förstå, att Guds hand vilade på dem, eftersom de hade tagit Hans ark, som tillhörde Israel allena.