Framtida, viktiga händelser uppenbarades för Adam, från det att han drevs ut ur Eden, till Syndafloden, och framåt till Kristi första ankomst till jorden. Guds Sons kärlek till Adam och hans efterkommande ledde Honom till, att förnedra Sig Själv och anta mänsklig natur, ty genom Sin egen ödmjukhet skulle Han komma att upphöja alla, som skulle komma att tro på Honom. Ett sådant offer var av tillräckligt värde, för att frälsa hela världen; men bara ett fåtal skulle komma att dra nytta av den frälsning, som detta fantastiska offer bragte dem. De många skulle inte komma att finna sig i betingelserna, som krävdes av dem, för att ta emot denna stora frälsning. De skulle komma att föredra synd och Guds lags överträdelse framför omvändelse, lydighet och tro på det gudomliga offrets förtjänster. Detta offer var av sådant oändligt värde, att det skulle göra varje människa, som toge emot det, mer sällsynt än fint guld, en person mer sällsynt, än guld från Ofir. Jesaja 13:12.