Profetians Ande, band 1 kapitel 7. 72. Från sida 72 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Då det dödsdömda släktet såg solen stråla i sin glans och jorden klädd i nästan Edenskönhet, viftade de bort sin stigande fruktan med stojande lustigheter; och tycktes, med sina våldsgärningar, nedkalla Guds redan uppväckta vrede över sig. |