Före Syndafloden förekom det enorma skogar. Träden var många gånger större, än några av de träd vi nu ser. De var synnerligen hållbara, och visade inga tecken på förfall under många hundra år. I samband med Syndafloden revs dessa skogar upp, eller bröts ned, och begravdes i jorden. På vissa ställen slungades massor av dessa väldiga träd samman och täcktes av sten och jord genom Syndaflodens omvälvningar. Sedan dess har de förstenats och blivit till kol, vilket förklarar uppkomsten av de stora kollager, som numera finns. Kolet har frambringat olja. Gud låter stora mängder kol och olja antändas och brinna. Därvid upphettas stenar kraftigt, kalksten bränns och järn smälts. Vatten och eld möts under jordytan. Vattnets inverkan på kalkstenen ökar den starka hettans häftighet, och utlöser jordskalv, vulkanutbrott och slungar ut eldsflammor. Eldens och vattnets inverkan på stenen och oljan alstrar starka utbrott, som låter som åska på håll. Dessa förunderliga naturbegivenheter kommer att bli talrikare och förfärligare kort tid för Kristi andra ankomst och världens slut som tecken på dess nära förestående ödeläggelse.