Men om det var en synd framför andra, som krävde mänskosläktets utrotning genom Syndafloden, var det den nedriga förbrytelsen, att människorna blandade sig med djuren, vilket förvanskade Guds avbild, och orsakade allmän förstöring. Gud beslutade, att utrota det mäktiga släktet, som uppnådde så hög ålder, men hade fördärvat sina vägar inför Honom, genom en vattenflod. Han ville inte låta dem leva sina liv fullt ut, som annars skulle ha blivit flera hundra år långa. Det var bara några släktled, sedan Adam hade haft åtkomst till livets träd, som getts för att förlänga livet. Efter sin olydnad fick inte människan tillåtelse till, att äta av livets träd och föreviga ett syndigt liv. För att människan skulle bli odödlig, måste hon fortsatt äta frukten från livets träd. Berövad det trädet, skulle hennes liv gradvis tyna bort.