Traditioner, vanor och onödiga ceremonier upprepades för folket, vilka Gud inte hade gett dem genom Mose eller någon annan. Dessa stammade inte från någon högre källa, än från människor. (13) Översteprästerna, de skriftlärde och rådsherrarna tvingade detta på folket som Guds bud. Deras hjärtan var hårda och okänsliga. De visade ingen barmhärtighet mot fattiga och olyckligt lottade. Samtidigt som de bad på marknadsplatserna, och gav allmosor för att bli sedda av människor, och härigenom ge ett yttre sken av godhet, sög de ut änkornas hus med sina tunga skatter, som de lade på dem. De var uppenbarligen nogräknade med sina yttre former, då människor såg dem; ty de önskade, att deras betydelse skulle ge intryck. De önskade, att folk skulle göra sig upphöjda tankar om deras iver och helgelse för religiösa plikter, medan de dagligen rövade från Gud, genom att själva lägga beslag på folks offer.