”Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet.” Dessa ord fördömde judarnas inbilskhet och grymma ofördragsamhet. Både prästerna och folket var i allmänhet övermodiga och stolta; de trätte med alla, som motsatte sig dem: De tadlade skarpt varje sak, som kastade en skugga över deras handlingar, och sökte att hämnas. Jesus sade till fariséerna: ”Ni ger tionde av mynta, ruta och alle slags grönsaker men bryr er inte om rätten och kärleken till Gud.” (Lukasevangeliet 11:42) Frälsaren önskade att lära sina efterföljare barmhärtighet, att de inte skulle vara i avsaknad av den ömma kärlek, som beklagar och hjälper de lidande och felande samt undviker att förstora andras fel.