”Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ondt mot er för min skull. Glädj er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.” (Matteusevangeliet 5:10-12) Jesus visar dem här, att på samma gång, som de led mycket för hans skull, hade de likväl orsak att glädja sig, och de kunde även vara förvissade om, att deras lidanden skulle vara till nytta för dem och skulle bidra till att dra deras hjärtan bort från världen och vända dem mot himmelen. Han lärde dem, att deras förluster och missräkningar skulle bringa dem en sann vinst, och att de beredvilligt borde uthärda allting, varigenom deras tro och tålamod skulle prövas, hellre än att frukta och undvika det. Dessa lidanden var medel, varigenom Gud skulle rena dem och bereda dem för deras verksamhet, och de skulle öka den härliga lön, som var förvarad i himmelen för dem. Han bjöd dem, att de inte skulle förlora modet eller bli nedslagna eller klaga över sitt tunga öde, när de förföljdes av människor, utan komma ihåg, att Guds män i forntiden likaledes fick lida för sin lydnads skull. De borde lungt och troget utföra varje plikt utan att fästa något avseende vid människornas gunst eller vrede och sålunda fylla sin plats i världen och i alla ting söka att behaga Gud.