”Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder, och kom sedan och offra din gåva.” (Matteusevangeliet 5:23, 24) Han visar därmed, att all synd utgår från hjärtat, och att de, som hyser hämndlystnad och hat i hjärtat, redan har beträtt mördarens stig, och deras gärningar är inte behagliga inför Gud. Det enda rätta hjälpmedlet är att utrota all bitterhet och fiendskap ur hjärtat. Men Frälsaren går än längre och förklarar, att om en annan har något emot oss, bör vi försöka att lugna hans upprördhet och om möjligt avlägsna dessa känslor, innan vårt offrande kan bli godtaget i Guds åsyn. Denna lära är ganska användbar på församlingen i vår tid. Många är nitiska i sin gudstjänst, medan det är strid mellan dem och deras bröder. Det står i deras makt att avlägsna de saker, som skiljer dem åt, och Gud fordrar, att de skall avlägsna dem, innan han tänker anta deras tjänst. Kristus har så klart framsatt det tillvägagångssätt, hans barn bör följa härvidlag, att det inte borde finnas det minsta tvivel i deras sinnen om, vad som är deras plikt.