Jesu anhängare blev bedrövade över, att de rika och lärde ej var villiga att anamma honom som sin Frälsare. De kände den vanära, som åsamkades deras Mästare på grund av att det var de fattiga och lidande samt folk av den ringare klassen, som i flesta fall blev hans lärjungar. De frågade sig själva, varför ej fariséerna och de skriftlärde samt lärare i rabbinernas skolor erkände, att han var Messias, som de så länge hade väntat. Jesus framställde alltså denna liknelse för att undanröja dessa tvivel, och detta missnöje. När folkmängden hade gått bort, kom de tolv med flera av de troende omkring honom och bad honom att förklara liknelsen för dem.