De dåvarande förhållandena bland folket föranledde Jesus att framställa liknelsen om såningsmannen. De som följde Jesus, hade blivit besvikna i sina förhoppningar, emedan han ej upprättade ett nytt rike. De hade länge förväntat att Messias skulle upphöja och hedra dem som ett folk; och nu, då deras förväntan ej blev verklighet, nekade de att anamma honom som sin Förlossare. Även lärjungarna, som han hade utvalt, blev missmodiga, emedan han ej ville tillägna sig någon jordisk myndighet. Och hans anhöriga blev även svikna i sina förhoppningar och trodde inte på honom. De hade tilltalat honom så här: ”’Bege dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar får se de gärningar som du gör. Ingen som vill bli känd gör något i hemlighet. Om du gör sådana gärningar, träd då öppet fram för världen!’” (Johannesevangeliet 7:3, 4)