Den ivrige Petrus är nästan utom sig av glädje. Han ser, hur modigt hans Mästare går på de skummande vågorna, då han kommer för att rädda sina vänner. Han älskar sin Herre mera än någonsin förr. Han längtar efter att omfamna och tillbedja honom. Han önskar att möta honom och gå vid hans sida på den upprörda sjön. Han ropar: ”’Herre, om det är du, så befall att jag skall komma till dig på vattnet.’” (Matteusevangeliet 14:28) Jesus biföll Petri begäran; men han hade tagit bara ett steg på det brusande djupet, då han med stolthet blickade tillbaka på sina bröder för att se, om de gav akt på hans rörelser och beundrade den lätthet, varmed han spatserade på det oroliga vattnet.