Den förlamade hade sjunkit ned i förtvivlan, då han inte kunde erhålla hjälp på något sätt, tills underrättelserna om de nådiga underverk, som Jesus utförde, åter väckte hopp i hans bröst. Men han fruktade för, att Jesus inte ville tillåta honom att komma inför sig. Han kände, att om Jesus endast ville lätta hans sinne genom att förlåta honom hans synder, skulle han vara tillfreds med att leva eller dö i överensstämmelse med hans rättfärdiga vilja. Hans vänner försäkrade honom om, att Jesus hade återställt till hälsan andra, som i varje avseende var lika syndiga som han, och detta uppmuntrade honom till att tro, att även han skulle bli bönhörd.