Petrus, som alltid var färdig till att tala, säger, så snart han hade övervunnit sin förvåning: ”’Mästare, folkmassan trycker och tränger sig inpå.’” Men Jesus svarade: ”’Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig.’” (Vers 46) Den käre Förlossaren kunde skilja emellan trons beröring och beröringen från den likgiltiga skaran. Han kände noga till alla omständigheterna vid detta tillfälle och önskade inte att låta ett sådant exempel på tro och förtröstan passera utan att omtala det. Han önskade att tilltala den ödmjuka kvinnan med några tröstefulla ord, vilka kunde bli en källa till glädje för hennes hjärta.