Judas önskade på hela beloppet av den dyrbara smörelsen i sin egen hand, så att han kunde använda det för sina egna egennyttiga avsikter. Genom att påtaga en from min och uttrycka medlidsamhet för de fattige, förde han de andre lärjungarna bakom ljuset. Genom sina skickliga ingivelser fick han dem att betrakta Marias tillgivenhet för Jesus med misstänksamhet. De som sutto vid bordet, viskade till varandra om denna slösaktighet: ”Vartill denna förspillning? TY detta hade kunnat säljas dyrt och givas åt de fattige.” (Matt. 26: 8, 9) Maria fylles med skam och blygsel, då lärjungarna betraktade henne med stränga och förebrående blickar. Hon tänkte, att hennes kärleksbevis ej var på sin plats, och hon väntade darrande på, att även Jesus skulle fördöma, vad hon gjort.