Men Jesus tillrättavisade lärjungarna, i det han sade: ”Ty de fattige hava Ni alltid ibland eder, men mig haven Ni inte altid. Tyd då hon utgöt denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det för att tillrede mig till begravning. Sannerligen säger jag eder: Var helst detta evangelium varder prädikad i hela världen, skall ock vad hon har gjort varda sagt henne till åminnelse.” (Matt. 26: 11-12) Jesus skådade framåt i tiden och vittnade om sitt evangelium, att det skulle bliva förkunnad omkring hela jordens rund. Riken skulle uppkomma och förfalla, monarkers och segerhjeltars namn skulle bliva försänkta i glömskans hav; men minnet av denna kvinnas handling skulle förevigas uti Skriftens historia.