Den blick, som Jesus kastade på den egennyttige Judas, överbevisade honom om, att Mästaren genomskådade hans skrymteri och kände till hans onda och avskyvärda karaktär. Han fattades av hämndgirighet. Hans hjärta brann av missunsamhet över, att Jesus skullemottaga en offergåva, som var passande för en konung. Han gick därför direkt från aftonmåltiden till översteprästerna och lovade att förråda Kristus för dem. Prästerna blev mycket glade häröver, och de uppvägde åt honom tretio silverpenningar. Och från den tiden sökte han lägligt tillfälle att förråda honom.” (Vers. 15, 16)