Jesus hade nådeligen förlåtit Maria hennes synder, ehur de hade varit många och stora, och hennes hjärta var därför fylld med kärlek till Frälsaren. Hon hade ofta hört honom tala om sin död, som nalkades, och hon kände en stor bedrövelse över, att han måste möta ett så förskräckligt öde. Med stor uppoffring hade hon köpt ett stålpund dyrbar smörjelse, varmed det var hennes avsikt att smörja Jesu kropp efter hans död. Men nu hörde hon, att många var av dem meningen, att han skulle bliva upphöjd till konung, när han anlände till Jerusalem; och hon var alltför villig till att tro, att så skulle ske. Hon gladde sig över, att hennes Frälsare ej längre skulle bliva föraktad och förkastad och vara tvungen till att fly för att undgå döden. I sin kärlek och tacksamhet önskade hon vara den förste att ära honom; hon sökte undvika uppmärksamhet, under det hon smörjde både hans huvud och hans fötter med den kostliga smörjelsen och torkade dem med sitt långa hår.