Förmätenhetssynden ligger inte långt från fullkomlig tro på och tillit till Gud, och Satan sökte att uppnå sin avsikt genom att slå an på Kristi mänskliga känslor och föra honom över trons gränser, så att han skulle handla förmätet. Han medgav nu, att Kristus hade rätt i öknen, då han visade en sådan fullkomlig tillit till sin Fader, och han sökte att förmå honom till att ge ett annat bevis på sin fullkomliga förtröstan på Gud genom att kasta sig ned från templet. Han försäkrade honom, att om han verkligen var Guds Son, hade han ingenting att frukta för, ty änglarna skulle bevara honom. Satan visste fullt väl, att om han kunde förmå Kristus till att kasta sig ned från templet för att bevisa, att han hade rättighet till att fordra sin himmelske Faders beskydd, skulle han just genom denna handling visa sin mänskliga naturs svaghet.