Då Satan märkte, att han inte heller kunde uträtta något mot Kristus i denna andra stora frestelse, började han att frukta för utgången av sina ansträngningar. Guds Sons uthållighet och bestämdhet fyllde honom med fruktan; ty han hade inte väntat sig att möta ett så kraftigt motstånd. Han använde nu alla sina fantastiska hjälpkällor för att övervinna Frälsaren i sin sista förtvivlade ansträngning. Före de två första frestelserna hade han dolt sin verkliga karaktär och avsikt och utgivit sig för att vara en upphöjd ängel från himmelen; men nu kastade han bort masken och visade sig som mörkrets furste och påstod, att jorden var hans rike. |