Den Messias, som judarna väntade, föreställde de sig som en helt annan man till utseendet än denne ringe man. De trodde, att han skulle komma med ära och härlighet och upprätta Davids tron med vapenmakt; därför knorrade de nu och sade: Denne kan inte vara den, som skall förlossa Israel. Är inte denne Jesus, Josef son, vars far och mor vi känner. Och de ville icke tro på honom med mindre han gåve dem ett särskilt tecken. De lät vantro få rum i sina hjärtan och blev fyllda med fördomar, som förmörkade deras omdömesförmåga, så att de glömde det bevis, som de redan hade erhållit. Genom detta bevis hade deras hjärtan blivit överbevisade om, att det var deras Förlösare, som talade till dem.