Om Judarna ville hava vänt sig från sitt hyckleri och sin otro så mycket, att de kunde hava skådat i sin Jesu medlidsamma, älskande hjärtas djup, så kunde de aldrig hava korsfästat härlighetens Herre. Men de var förstockade och egenrättfärdiga; och då prästerna och rådsherrarna hörde, hur mängden högljud framförde det profetiska vittnesbördet till svar på deras spörsmål: ”Vem är denne?” så mottogo vittnesbörd i Skriften, som visade framåt till Jesus som Messias, och som lärjungarna anförde, överbevisade dem inte; utan de blev så förvånade och förbittrade, att de inte kunde uttrycka sin vrede med ord. Just som de hemligen och illistigt lägga sina planer för att slå Jesus i hjel, se, då bliver den ringa galileern plötsligen beklädd med en ära, som han aldrig förut hade gjort anspråk på, och mottager en hyllning, som han tillförne hade undandragit sig från.