De bortförde Jesus hastigt under högra segerrop. Men deras larm upphörde en kort tid, då de passerade ett avlägset ställe och sågo, att Judas, som hade förrådt Jesus, låg död vid foten av ett torrt träd. Det var en skräckinjagande syn. Tyngden av hans kropp hade avslitit repet, med vilket han hängde sig i trädet, och då han föll, blev hans kropp rysligt sönderslagen, och hundarna höllo nu på med att äta den. Man gav genast befallning om att begrava de sönderslita kvarlevorna. Men det var mindre väsen och hån nu, då skaran drog vidare, och månget blekt ansikte utvisade, att fruktan fyllde hjärtat. Vedergällningen trycktes allaredan hemsöka dem, som voro skyldiga i Jesu blod.