Rövaren på korset kände sin själ den tröst och fred, som kom av, att Gud antog honom, änskönt han led kroppsliga smärtor. Frälsaren, upphöjd på korset under smärta och förakt, föraktad av prästerna och de äldste, söktes av en syndig, döende själ med en tro, som ser världens Förlossare i honom, vilken är korsfäst såsom en förbrytare. I denna avsikt, lämnade Guds Son himmelen, nämligen att frälsa förtappade syndare. Medan prästerna och rådsherrarna på grund av sin egenrättfärdighet föraktade honom och icke kunde se hans gudomliga karakter, uppenbarade han sig själv för den ångerfulle rövaren såsom syndares vän och Frälsare. Därigenom visar han, att den ogudaktigaste syndare kan finna förlåtelse och frälsning genom Kristi blods förtjänster.