Mörkret varade tre hela timmar. Intet öga kunde genomtränga de mörker, som omgav korset, och intet öga kunde intränga det ännu tjockare mörker, som överväldigade Kristi lidande själ. En obeskrivlig rädsla intog alla, som voro samlade omkring korset. Gravens tystnad tycktes vila över Golgata. Folkhopens förbannelser och svärjande förstummades. Män, kvinnor och barn kastade sig med ansiktet mot jorden i den högsta fruktan. Bländande blixtstrålar utbröto då och då ur molnen, men utan att vara ledsagade av tordön, och upplyste korset och den korsfäste Förlossaren. |