Alla åskådarna stodo förlamade och stirrade med återhållen andedräkt på Frälsaren. Åter höljde mörkret jorden och man hörde ett dånande, som liknade ett starkt tordön, samtidigt med att jorden skakade våldsamt. Folkskaran kastades till sammans i hopar, och den största fruktan och förvirran följde. Klipporna brusto i stycken med stort brak i de omkringliggande bergen och många av den störtade ned från höjderna till slätterna nedanför. Gravarna öppnades, och de döde utkastades. Det såg ut, som om hela skapelsen skulle söndersplittas. Prästerna, rådsherrarna, soldaterna och bödlarna voro alla mållöse av förskräckelse och lågo med sina ansikten mot jorden.