Huru skådade icke Guds heliga änglar ned på alla dessa förberedelser att vaka över kroppen av världens Förlossare! Huru dåraktiga och tafatta måste icke alla dessa bemödanden hava sitt ut för dem! Psalmisten giver en träffande bild här på, när han säger: ”Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet? Konungarna på jorden resa sig upp, och furstarna rådslå tillsammans emot Herren och emot hans Smorde: Låten oss sönderslita deras böjor och kasta deras band bort ifrån oss. Han, som bor i himmelen, ler, Herren bespottar dem.” (Ps. 2: 1-4) Den romerske vakten och de romerska vapnen kunde ej kvarhålla livets herre inom gravens trånga väggar. Kristus hade förklarat, att han hade makt att giva sitt liv och att återtaga det. Stunden, då han skulle vinna sin avgörande seger, var för handen.