De kände sig förskräckligt nedtryckta genom de händelser, som hade trängt sig inpå dem. På den sjätte dagen sågo de, att deras Mästare dog; på den första dagen i den påföljande veckan upptäckte de, att hans kropp hade blivit dem avhänd, och man beskyllde dem för att hava stulit den i avsikt att bedraga folket. De ägde icke den minsta förhoppning om att det någonsin kunna rätta på de falska intryck, som man hade fått angående dem; och de blevo nu åter bestörta, så att de icke visste, antigen de skulle tro, vad de troende kvinnorna hade omtalat, eller icke. I sin stora nöd fylldes deras hjärtan med längtan efter deras älskade Mästare, som alltid hade varit beredvillig till att förklara de hemligheter, som förvirrade dem, och att utjämna deras svårigheter. |