Under sin verksamhet hade Frälsaren tillbragt den mesta delen av sin tid vid Teberias’ hav, och der hade han gjort många av sina märkvärdigaste underverk. Då lärjungarna hade församlat sig på en plats, der de voro minst utsatta för att bliva oroade, voro deras sinnen upptagna med tankar på Jesus och på hans mäktiga underverk. Det var på denna sjö, som Jesus hade gått på de brusande böljorna för att rädda dem, medan deras hjärtan voro uppfyllda av fruktan över den förskäckliga storm, som tycktes vilja helt förgöra dem. Här blev den rasande stormen stillad genom rösten av honom, som sade till det mäktiga djupet: ”Tyst, var stilla!” De kunde se stranden, varest Jesus genom ett mäktigt underverk hade bespisat mera än tio tusen personer blott med några få bröd och fiskar. Icke långt borta från Kapernaum, varest hans märkvärdigaste underverk skedde, i det han botade de sjuke och uppväckte de döde. Då lärjungarna åter skådade omkring sig i Galiléen, kommo de i håg de ord och gärningar, som Frälsaren hade talat och gjort.