Med ängslan och fruktan, blandad med hopp, väntade de att se, om Jesus i verkligheten skulle komma enligt förutbestämmelse. Tomas berättade inför en lyssnade skara om sin förr otro, huru han hade nekat att tro, med mindre han finge se sin Herres sårade händer fötter och sida samt finge sticka sitt finger uti hålen efter spikarna. Han omtalade för dem, huru hans tvivel evigt försvunno, när han såg sin Frälsare, som ännu bar märkerna efter den grymma korsfästelsen, och huru han ej önskade flera bevis.