Dessa ting gav prästerna och rådsherrarna våldsamma huvudbryn, i synnerhet gällde detta sadducéerna. De såg, att om apostlarna tilläts att förkunna en uppstånden Frälsare, och göra underverk i Hans namn, skulle deras lära om ingen uppståndelse ur döden förkastas av alla, och deras sekt skulle raskt försvinna. Fariséerna såg, att inriktningen på deras förkunnelse skulle underminera de judiska ceremonierna, och att offersystemet skulle förlora sin verkan. Deras tidigare ansträngningar, för att undertrycka dessa förkunnare, hade varit förgäves; men de kände sig nu mera fast beslutna, att krossa denna upphetsning.