Gud i sin oändliga vishet utvalde grundstenen och lade den själv. Han kallar den en prövosten. Hela världen kan lägga sin sorg och börda på den, och den kan bära dem alla. De kunna bygga på den stenen med fullkomlig säkerhet. Kristus är en provosten, som aldrig bedrager dem, vilka förtrösta på honom. Han har utstått varje prövning, som lagts på honom. Han gav inte efter i frestelsens öken, då han utstod djävulens anfall på grund av Adams och hans efterkommandes synder. Han mer än segrade över mörkrets makter. Han bar de bördor, som lades på honom av dem, som föllo på denna klippa, och som därigenom blev sönderkrossade. I Kristus hava deras syndfulla hjärtan funnit lindring. De som antaga honom såsom sin grundval, kunna vila på honom i fulkomlig säkerhet.