De strängaste hotelser, som någonsin ljödo från Frälsarens läppar, rigtades emot dem, so m hemligen utövade ogudaktighet, medan de utgåvo sig för att vara mycket fromma. Prästernas, de skriftlärdes och rådsherrarnas religion bestod, likasom den nuvarande romerska kyrkans, huvudsakligen i utvärtes ceremonier, och den var utan andlig och sann gudsfruktan. Gud sade till Moses: Du skall binda dessa Herrens bud till ett märke på den hand, och de skola vara till ett pannsmycke emellan dina ögon. (5 Mos. 6: 8) Judarna betraktade dessa ord såsom en befallning, vilken bjöd dem att fästa Skriftens ord på sina egna personer. De skrevo dem därför på tygremsor med tydliga bokstaver och bundo dem omkring sina huvuden och handleder. Men ehur de sålunda buro Guds bud till åskådning, så åstadkom likväl inte detta, att Guds lag inskrevs i deras hjärtan på ett sådant sätt, som Gud hade bestämt. De bud, som skulle hava renat deras liv och påverkat dem att handla rättfärdig och visa barmhärtighet och fastmodighet, buro de såsom kännetecken för att draga folkets uppmärksamhet till sig själva och giva sig ett utseende av fromhet och gudsfruktan, som kunde uppväcka vördnad hos alla, vilka sågo dem. Jesus angrep häftigt all denna tomma religionsform med dessa ord: