Dessa ord gjorde Petrus häftigt vred, och för att desto fullständigare bedraga dem, som hade sport honom, och behålla den ståndpunkt, han hade intagit, förnekade han åter sin Mästare med en ed. De bedrövliga orden hade ej mer än lämnat hans läppar och hanens genomträngande galande ljöd ännu i hans ören, när Frälsaren vände sitt ansikte bort från de stränga domarena och så på sin arme lärjunge. På samma gång fästades Petri ögon ovillkorligen på sin Mästare; och i Jesu vänliga ansikte läste han djup sorg och medlidsamhet; men däri syntes ingen vrede.