Men det gamla Israel fullföljde inte Guds avsikter. Herren förklarade, ”Jag hade planterat dig som en ädel vinstock av helt och hållet äkta slag. Hur har du då kunnat förvandlas för mig till vilda rankor av en främmande vinstock?” ”Israel var en frodig vinstock, som bar frukt.” ”Och nu, Jerusalems invånare och Juda män, döm mellan mig och min vingård. Vad kunde mer göras för min vingård än vad jag hade gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor? Jag vill nu låta er veta vad jag skall göra med min vingård: Jag skall ta bort stängslet, och den skall bli ödelagd. Jag skall bryta ner muren, och den skall bli nertrampad. Jag skall ödelägga den, ingen skall beskära den eller gräva i den. Men tistel och törne skall komma upp, och jag skall befalla molnen att inte låta det regna på den ... Han väntade laglydnad, men fann blodiga lagbrott, han väntade rättfärdighet men fann skriande orättfärdighet. Jer. 2:21; Hos. 10:1; Jes. 5:3-7.