”Ty Herrens del är hans folk. Jakob är hans arvedels lott. Han fann honom i öknens land i ödslig, tjutande vildmark. Han omslöt honom och tog honom i sin vård, han bevarade honom som sin ögonsten. Liksom en örn väcker upp sitt bo, och svävar över sina ungar, så bredde han ut sina vingar och tog emot honom och bar honom på sina fjädrar. Blott Herren ledde honom, ingen främmande gud vid hans sida.” 5 Mos. 32:9-12. På så sätt förde han israeliterna till sig, för att de skulle vistas under den Allsmäktiges skugga. Mirakulöst bevarade från farorna under vandringen genom öknen, fick de till slut fast fot i löftets land såsom en gynnad nation.