Till sist blir deras röster hesa av skrikandet, deras kläder blir fläckade med blod från sår, som de själva tillfogat sig och prästerna blir desperata. Med oförminskat raseri blandar de nu in sin solguds fruktansvärda förbannelser i sina böner. Elia fortsätter ivrigt att hålla uppsikt. Han vet nämligen att om prästerna genom något bedrägeri skulle lyckas att tända eld på sitt altare, skulle han ögonblickligen slitas i stycken.