Gud hade orsak att vara missnöjd med Ahasjas ogudaktighet. Vad hade han inte gjort för att vinna israeliternas hjärtan och för att inspirera dem till förtröstan på honom själv? Under generationer hade han gett sitt folk bevis på enastående välvilja och kärlek. Från begynnelsen hade han visat att han ”gladdes över människorna.” Ordspr. 8:31 Han hade varit en mycket närvarande hjälp för alla som uppriktigt sökte honom. Ändå vände sig nu Israels kung bort från Gud för att be sitt folks värste fiende om hjälp och tillkännagav därmed för hedningarna, att han hyste större tillit till deras avgudar än till himlens Gud. På samma sätt vanärar män och kvinnor honom, när de vänder sig bort från kraftens och visdomens källa till att be om hjälp eller råd från mörkrets makter. Om Guds vrede blev upptänd av Ahasjas handling, hur ser han då på dem som väljer att följa en liknande kurs, trots att de har fått ännu större ljus?