Elisas far var en rik jordägare, en man vars hushåll tillhörde dem, som inte hade böjt knä för Baal under den tid då avfallet var nästan allmänt. Deras hem var ett hem, där Gud ärades och där trohet mot det gamla Israels tro utgjorde regel för det dagliga livet. I en sådan miljö hade Elisa tillbringat sina tidiga år. I lantlivets stillhet fick han undervisning av Gud och naturen. Genom den fostran ett nyttigt arbete gav, tränades han att utveckla enkla vanor och lydnad för sina föräldrar och Gud. Detta hjälpte till att göra honom lämplig för den högre ställning han senare skulle inneha.