Kallelsen till profet nådde Elisa medan han tillsammans med sin fars tjänare höll på att plöja på åkern. Han hade ägnat sig åt det arbete som låg närmast till hands. Han ägde både ledaregenskaper och den ödmjukhet, som krävs hos en som är beredd att tjäna. Han hade en stilla och mild ande men var trots detta energisk och orubblig. Han ägde redbarhet, trofasthet, gudsfruktan och kärlek till Gud. I dagens vanliga enformiga slit vann han målmedvetenhet och en ädel karaktär, genom att ständigt växa till i nåd och kunskap. Eftersom han samarbetade med sin far när det gällde att utföra de husliga plikterna, lärde han sig att samarbeta med Gud.