Därpå följde den stränga förkastelsedom, som visade att Elisa visste allt. ”Menar du att jag i min ande inte var med när en man vände om från sin vagn och gick emot dig?” frågade han. ”Är det dags att du skaffar dig silver och kläder, olivplanteringar, vingårdar, får och nötboskap, tjänare och tjänarinnor, nu när Naamans spetälska kommer att drabba dig och dina efterkommande för evigt?” Snabb var den vedergällning som drabbade den skyldige mannen. Han lämnade Elisa ”vit som snö av spetälska.”