Profeter och kungar kapitel 25. 308. Från sida 308 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Profetens plikt var tydlig. Han skulle höja sin röst i protest mot det rådande fördärvet. Men han bävade för att gå in i uppgiften utan försäkran om hopp. ”Hur länge, Herre?” frågade han. Vers 11 Skall ingen i ditt utvalda folk någonsin förstå och ångra sig och bli helad? |