Ussias regering närmade sig sitt slut, och Jotam bar redan många av statens bördor, när Jesaja som var av kunglig ätt kallades till sin profetiska tjänst, medan han ännu var en ung man. Jesaja skulle vara verksam i en tid, som var särskilt farofylld för Guds folk. Profeten skulle få bevittna, att Juda blev invaderat av Norra Israels och Syriens förenade arméer. Han skulle få se de assyriska härskarorna lägrade framför rikets viktigaste städer. Samarien skulle falla under hans livstid, och Israels tio stammar skulle skingras bland folken. Juda skulle gång på gång invaderas av de assyriska arméerna, och Jerusalem skulle genomlida en belägring, som skulle ha lett till dess fall, om inte Gud på ett mirakulöst sätt hade ingripit. Stora faror hotade redan Sydrikets fred. Guds gudomliga beskydd drogs undan och de assyriska stridskrafterna stod i begrepp att breda ut sig över Juda land.