Den uppmuntran, som erbjöds som lön för lydnad, åtföljdes av profetior om straffdomar mot dem som inte löd. Kungen hörde de inspirerade orden och i den bild som målades upp för honom, lade han märke till förhållanden, som liknade dem som fanns i hans rike. I samband med dessa profetiska skildringar av avfall från Gud, blev han överraskad över att finna tydliga redogörelser med den innebörden att olycksdagen snart skulle komma och att det inte skulle finnas något botemedel. Språket var klart. Det var omöjligt att missuppfatta ordens innebörd. I slutet av boken, i en sammanfattning av hur Gud handlat med Israel och en repetition av de kommande händelserna, var framställningen av detta extra tydlig. Då hela Israel lyssnade, hade Mose förklarat: