De som en gång hade erkänts som särskilt gynnade av Gud, hade blivit förödmjukade inför alla folk, för att de i landsflykt skulle lära sig lydnadens läxa, eftersom den var så viktig för deras framtida lycka. Innan de hade lärt sig denna läxa kunde inte Gud göra allt det, som han ville göra för dem. ”Jag skall straffa dig med rättvisa. Ty alldeles ostraffad kan jag inte lämna dig”, uppgav han som förklaring till sitt syfte att straffa dem för deras andliga bästa. Jer. 30:11 Dessa, som hade varit föremål för hans ömma kärlek, skulle emellertid inte vara förkastade för alltid. Inför alla jordens folk ville han visa sin plan att skapa seger ur ett skenbart nederlag, att rädda snarare än att förstöra. Profeten fick ta emot följande budskap: