Vid hovet i Babylon samlades sändebud från alla länder, män som ägde den högsta tänkbara begåvning, män som var mycket rikt utrustade med naturliga gåvor och som hade tillgång till den bredaste bildning som världen kunde ge. Men bland dem alla kunde ingen jämföras med de unga hebréerna. I fysisk styrka och skönhet, i mental styrka och litterära kunskaper fanns det ingen likvärdig vid deras sida. Den raka gestalten, de fasta, elastiska stegen, det vackra ansiktsuttrycket, de ofördunklade sinnena, den rena andedräkten - alltsammans vittnade om goda vanor. Det var de adelsmärken, med vilken naturen ärar dem som visar lydnad mot hennes lagar.